Imorn..
är det möte på sjukhuset med min kontakperson, Sara från socialen som ska tydligen fixa praktik plats till mig och min ekonomihandläggare tror jag. Mötet ska ju handla om vad som ska hända fram över...kan säga till er vad jag vill att det ska hända fram över!! Ni lämnar mig ifred, jag åker till turkiet är där några månader boort från allt. Sen kommer jag tillbax då är allt bra antingen börjar jobba el plugga! Men neej heh det kommer aldrig hända. De tar inte beslut genom att tänka på den personen vad den behöver och lära känna den. Ok man måste kämpa själv för det man vill ha. Men just nu den situationen som jag är i klarar jag av så här mycket. De kollar bara på åldern och kräver bara mer o mer. Det är ju verkligen inte meningen att man ska leva på sos hela sitt liv. Man måste kunna stå på sina egna ben ut i världen och göra något. Man kan inte bara finnas o vara insatängt hemma, man måste göra någon nytta i livet!! Samtidigt som jag inte har gjort något så har jag ändå gjort saker. Men det finns människor som bara flyr från allt från kontakt med andra människor från det socila livet. Klarar inte av göra något. Det är nog därför de pain in the as. Det ända felet att de gör saker o ting på fel sätt utan o tänka.
I dont want it any more please! Enough is enough!
